Testo Undergång

Stigen hit är förlorad
Avgrunden synes oändlig

Blev strömmen för strid
Att kämpa emot
Blev strömmen så strid
Att vårt blod sköljdes bort
Döden omfamnar
Den som tiden glömde
Döden lever
Där intet annat är

I likgiltighet vi vandra
I värdelös stolthet bland levande döda

Varför sörjer ni era bortgångna
När de aldrig ens har levt

Ej längre skrattar ni
Som trots allt fick smaka segerns sötma
Ty på broarna ni brände stod ni även själva
Faller gör ni, nedåt, norrut Ingen gud kan rädda er
Den sista segern ska bli vår:
Om döden tar oss
Dör ni med oss

[Epilog:]
Evighetens slut
Verdandi förblindad
Själslig fimbulvinter
Oundviklig undergång